en finlandssvensk klassiker som kom ut första gången år 1956.
Kan det vara något för moderna svenska barn?
Jo, men visst är den det!
Den handlar om Latte Igelkott som är väldigt bekymrad över att Hemskogen, där han och alla de andra djuren bor, håller på att torka ut. Av korpen Raab får han veta att det en gång funnits en vattensten som kunde trolla fram vatten. Men den stenen har Björnkungen Bantur och hans björnrövare stulit och gömt i sitt slott. Till det slottet är det så långt ”att ingen av oss kan tänka så långt”, berättar Raab. Men Latte bestämmer sig ändå för att hämta tillbaka stenen.
Det blir en äventyrlig färd som till en början går förvånansvärt lätt, men slutar med att han hamnar i fängelsehålan hos björnarna. Där träffar han på ekorren Tjum som också blivit tillfångatagen och tillsammans lyckas de överlista björnarna och övervinna alla faror på vägen tillbaka till Hemskogen.
Jag tycker det är en bok som känns väldigt aktuell och modern, men ändå lite härligt gammaldags i sin sagoform och jag tror många barn från 5-6 år och uppåt kommer att tycka mycket om den. Speciellt om någon läser den högt för dem. Språket är rikt och levande, men inte svårare än att barn ändå förstår det. Dessutom är boken illustrerad med många fina färgbilder. Latte själv är en söt liten igelkott man inte kan låta bli att tycka om.
Det finns ännu en bok om Latte. Den heter Latte Igelkott och Svarta skuggan. Där hamnar han i ett nytt äventyr och får den här gången kämpa mot Svarta Skuggan som kidnappar honom och tar honom till en värld där alla är sura och vresiga mot varandra. Ska Latte komma tillbaka till den vänliga Hemskogen eller inte?
Läs den får ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar