"Jag heter Joy. Det betyder glädje på engelska. Jag heter så för att jag var min mammas glädje. Jag är elva år. Jag är född den 3 april 1998. Jag är vädur. Jag är ganska pigg och envis, och nästan alltid glad, när jag inte är jättearg. Och så tycker jag om att röra på mig. Jag tränar dans och gymnastik. Jag har mörkt hår och bruna ögon. Håret är spikrakt, och på matten när Mira och jag mätte våra hår med linjal var mitt 57 cm. Det är ganska långt.
Hela jag är 135 cm. Det är inte så långt.
Jag föddes i Thailand, i en stad som heter Yala. När jag var två år flyttade mamma och jag till Europa, Sverige, Gävleborg, Hälsingland, Hudiksvall, Besvärsgatan 2, 2 trappor. Där på Besvärsgatan (jo, den heter faktiskt så! :), flyttade vi in hos Greger. Jag ska skriva mer om honom en annan gång."
Så börjar boken Joy till världen. Men nu har Joys mamma dött i cancer och ingenting är längre som det var förut. När boken börjar är det 27 dagar sedan det hände. I skolan har alla fått var sin skrivbok. I den får de skriva precis vad de vill. Joy bestämmer sig för att i sin bok ska hon skriva och rita om sig själv. Inte riktigt som en dagbok, men nästan. Hon skriver om det hemska som hänt, om saknaden efter sin mamma, om Mira bästisen, om Greger som inte mår särskilt bra efter mammans död, och som dricker för mycket öl och som har svårt att ta hand om Joy, och om mycket mycket mera.
Det här är en bok jag inte kunde sluta läsa, och jag läste med en klump i halsen och med tårar i ögonen. Men det är också en bok fylld med glädje och hopp och när boken är slut har tårarna torkat och klumpen försvunnit och jag känner att Joy (och Greger) har ett bra liv framför sig, trots mammans död.
Passar dig mellan 9-12 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar