Jag vill också dansa

Alva vill så gärna gå i dansskola, som ”alla” i klassen gör. Men tyvärr har hennes mamma inte råd att betala vare sig terminsavgift eller danskläder. Alva blir ledsen. Det är alltid likadant när hon vill göra något kul. De hade inte råd med simskola, och Lisas prinsesskalas kunde hon inte gå på eftersom hon inte hade någon prinsessklänning. Varför har vi aldrig några pengar? undrar Alva, och mamma förklarar att hon har ett sådant jobb där man inte får så mycket pengar i lön.

-          ” - Men du tar ju hand om gamla och sjuka. Du brukar ju säga att det är det finaste man kan göra, sa Alva.

-          Jo, det är det. Men lönen är inte så hög. Jag skulle haft mer pengar om jag varit doktor eller pilot.”

Alvas känsla av att vara annorlunda förstärks när hon smyger utanför dansskolans fönster för att tjuvtitta på de andra, och blir upptäckt och glatt vinkad åt.

Som tur är har Moa en stor kusin som heter Stina och som gick på dans för några år sedan. Hon kommer hem till Alva för att ha egen dansskola och har till och med med sina gamla jättefina danskläder åt Alva! När klasskompisen Maja  får höra talas om Alvas egen privata dansskola vill hon också vara med och hon tycker till och med att det är roligare än den ”riktiga” dansskolan. Så får Moa både lära sig dansa, och en ny kompis.

Jag vill också dansa av Camilla Dahlson är en liten pärla till bok, som tar upp stora och viktiga frågor. Att inte ha råd till det som ”alla andra” gör är en realitet för många barn, och det kan kännas bra att läsa om att andra har det likadant. Jag tycker att det är speciellt roligt att det sker i formen av en börja läsa-bok.